Guide för informationssökning

Ska du börja med ett specialarbete, projektarbete eller liknande? Har du fått i uppgift att på egen hand fördjupa dig i ett ämne? När man ställs inför en ny uppgift, stor som liten, kan det vara svårt att veta hur och var man skall börja. Fundera igenom din uppgift innan du börjar din informationssökning så kommer du att spara mycket tid! Här följer några tips på hur du kan lägga upp ditt arbete med hjälp av frågorna vad, var och hur.

Vad söker jag?  Var söker jag?  Hur söker jag?

Databaser Tips om internetsökningar Sammanfattning

 

Vad söker jag?

Vad behöver du information om? Vad vill du egentligen veta? Tänk först - skriv sedan. Låt inte uppgiften bli för omfattande. Försök att uppskatta hur mycket tid du har på dig. Det är oftast mycket som skall hinnas med.......

Det kan vara bra att ställa sig vissa frågor kring ämnet man söker information om, vare sig man har en klar frågeställning eller inte.

•Vad vet jag redan om mitt ämne?
•Vad behöver jag veta mer om?
•Hur mycket information behöver jag?
•Hur skall det färdiga arbetet presenteras... Muntligt eller skriftligt?
•Räcker det med bara text eller behöver jag kartor, statistik, bilder.....

När du har funderat klart kring dessa frågor gäller det att komma på sökord/ämnesord som du kan använda dig av i dina sökningar. Försök att komma på så många sökord som möjligt, skriv ned dem! Använd dig av synonymer (synonymordbok finns på biblioteket och här), uppslagsverk och din fantasi.

Tillbaka

Var söker jag?

•Uppslagsverk: Ta för vana att börja din informationssökning i ett uppslagsverk. Här får du en översikt och en sammanfattning av ditt ämne och kanske tips på fler sökord. Det finns två typer av uppslagsverk, allmänna och ämnesspecifika t ex Nationalencyklopedin och Bonniers världshistoria.

•Facklitteratur: Ger dig fördjupad kunskap om ditt ämne.

•Tidnings- och tidskriftsartiklar: Ger dig aktuell kunskap om ditt ämne.

•Databaser: På biblioteket och skolan finns ett antal databaser som du kan använda dig av i din informationssökning.

•Internet: Här finns information om allt mellan himmel och jord... Men se upp!! Det är lätt att köra vilse i cyberspace.

Tillbaka

Hur söker jag?

... I biblioteket? Börja med att slå upp ditt ämne eller sökord i ett uppslagsverk t ex Nationalencyklopedin. Fördelen med att börja sina sökningar i ett uppslagsverk är dels att man får en översikt och en sammanfattning av sitt ämne och dels att man kan få tips på fler sökord som man kan gå vidare med.

Behöver du mer information än den du fick genom din sökning i uppslagsverket? Utförligare information och fördjupning får du genom den facklitteratur som finns på biblioteket. För att hitta fram till rätt avdelning/hylla (enligt SAB-systemet) gör du så här.

Skriv in ditt sökord/ämnesord i bibliotekskatalogen. I träfflistan som kommer upp finns det vid ordet "hylla" en hänvisning till vilken avdelning/hylla du skall gå till för att hitta böcker om ditt ämne.

# Om du t ex skriver in vikingar som ditt sökord så får du vid "hylla" bl a en hänvisning att du skall gå till hylla Kb.2, (K står för Historia, b står för Norden och 2 står för tidsepoken forntiden ).

Använd dig sedan av orienteringstavlan för att hitta fram till rätt avdelning/hylla i biblioteket.

Hur söker jag?

... På Internet? Du kan naturligtvis även använda dig av Internet på biblioteket och skolan. Några saker att tänka på innan du ger dig ut i cyberspace... Eftersom det finns så otroligt mycket information på internet kan det både vara svårt och tidskrävande att hitta det man söker. Sök därför inte bara planlöst utan fundera igenom din sökning innan du börjar och, viktigast av allt, var kritisk till den information du hittar.

En söktjänst/sökmotor är ett dataprogram som (med hjälp av en s.k. sökrobot) hittar relevanta sidor i ett i förväg skapat index utifrån de sökord som du angett. Detta sker helt mekaniskt och det görs ingen kvalitetsbedömning av innehållet på sidorna. Ingen söktjänst är heltäckande därför kan det vara bra att göra samma sökning i två eller flera söktjänster för att jämföra resultatet. Exempel på söktjänster är All the web, Google och Altavista.

Ett annat sätt att söka på internet är via en länkkatalog/webbkakalog. En länkkatalog är en lista på länkar sorterade ämnesvis. Fördelen är att länkarna är utvalda, granskade och organiserade av en eller flera personer som aktivt har gjort ett urval bland webbsidor i ett särskilt ämne. Exempel på länkkataloger är Mölndals stadsbibliotek, Referensbiblioteket, Länkskafferiet och Annas länkburkar.

Tillbaka

 

Källkritik

"...att genom kritisk prövning söka fastställa om en källas informativa innehåll är sant eller falskt, brukbart eller oanvändbart för den fråga man söker svar på". Källa: Nationalencyklopedin.

Källkritik är extra viktigt när du söker information på internet, eftersom vem som helst kan publicera vad som helst. Försök därför alltid att fundera över följande tre frågor när du besöker en webbplats. vem, vad och varför.

Vem står bakom sidan?
Försök att ta reda på så mycket som möjligt om webbplatsens upphovsman. Börja med att titta på sidans URL (sidans adress). Går det att avläsa i adressfältet om det är en myndighet, organisation, företag eller en privatperson som står bakom webbplatsen. En privatperson kan oftast kännas igen genom det så kallade tilde-tecknet ~ i sista ledet av adressen.

Om det inte går att avläsa något konkret ur adressen kan du göra en domänsökning hos t ex www.iis.se (endast .se domäner) eller hos www.allwhois.com.

Finns det någon kontaktinformation på sidan, ett namn, telefonnummer, en mail-adress eller en om/about sida där webbplatsens innehåll och syfte beskrivs . Finns ingen sådan information använd inte materialet. Se exempel!

När du vet vem författaren är har du den första ledtråden för att bedöma webbplatsens trovärdighet. Känner du till något om författaren? Är det ett välkänt namn inom området? Vet du inte, försök att ta reda på fakta genom ett uppslagsverk eller en söktjänst.

Vad är det egentligen som sägs?
Den allra viktigaste, och kanske svåraste, granskningen görs då du funderar över vad som egentligen sägs på webbplatsen och hur det presenteras. Försök att verkligen läsa vad som står där, låt dig inte förvillas av en snygg layout.

Rör sig innehållet om en presentation av fakta, åsikter, försäljningsargument eller om ren underhållning. Är det en faktaredovisning, verkar innehållet rimligt? Kan du kontrollera det på något vis? Jämför med andra källor, internet, uppslagsverk, lexikon etc. Presenteras hela sanningen eller utelämnas viktiga fakta? Finns det några hänvisningar till källor som författaren använt sig av? Exempel 1, Exempel 2

Är det åsikter/propaganda som presenteras. Vems åsikter är det? Är det en uppräkning av påståenden eller kommer olika ståndpunkter fram? Finns det länkar till sidor med motsatt ståndpunkt?

Vinklade sidor kan inte användas för att få fram fakta, men väl för att belysa frågor ur olika synvinklar.

Om det är en sida från ett företag kom då ihåg att huvudsyftet är att marknadsföra en viss produkt, där med inte sagt att företagssidor inte är användbara. Tänk på att det kan vara svårt att skilja på vad som är information och vad som är reklam. Går det att göra en jämförelse med andra sidor med liknande innehåll?

Varför sägs detta?
Vad vill avsändaren ha sagt med webbplatsen. Vad är syftet med den? Är det att informera, påverka, sälja eller underhålla. Till vem eller vilka vänder sig informationen till? Exempel 1, Exempel 2

Slutligen...
Information är till största delen en färskvara. Försök att kolla när sidan uppdaterades sist, fungerar länkarna, hur ser språket på sidan ut?

Är källan användbar för dig? Förstår du allt som sägs, ger den svar på någon av dina frågor, tillför den något nytt eller upprepas sånt som du redan visste? Läs mer om källkritik.

Databaser

På biblioteket finns bl a följande databaser som du kan använda dig av i din informationssökning.

* Alex: Ett författarlexikon med tusentals författare där du kan hitta fakta om författare, lästips och utdrag ur författarnas verk.

* Artikelsök: Indexerade artiklar från svenska tidningar och tidskrifter.

* Britannica: Engelskt uppslagsverk, Encyclopaedia Britannica.

* Energi & Miljöfakta: Information om energi och miljö.

* Global Grant: Databas för svenska och utländska bidrag och stipendier.

* Landguiden: "Länder i fickformat" som databas med information om världens länder.

* NE- Nationalencyklopedin: Det svenska uppslagsverket i elektroniskform. Här finns det mesta...

* NE Junior: Lättläst NE för barn, unga och andra.

* Politiken.se: Artiklar om politik, litteratur och forskning.

Tillbaka

Tips om internetsökningar

Försök att vara så tydlig som möjligt. Söker du efter päron så skriv det, inte frukt. Vilka ord kan finnas med i en text som handlar om ditt ämne? Gör flera olika sökningar, använd synonymer. Gör sökningar som innehåller minst två sökord, och tänk på att... "som du frågar får du svar".

När du gör en sökning är det viktigt att kunna ge söktjänsten rätt anvisningar för hur den ska hantera orden. Dessa anvisningar brukar kallas för "sökspråk". Sökspråket består av ett antal tecken och ord. Tecken används främst vid s.k. "enkel sökning". Här följer några exempel på de vanligast förekommande.

För att lägga till ord används oftast +. Det kan då se ut så här:

# A +B

För att utesluta ord används oftast -. Det kan då se ut så här:

# A -B

Om du vill söka efter en speciell ordföljd t ex ett namn eller en fras använd citationstecken " ". Då får du endast fram dokument som innehåller frasen exakt så som den står mellan citationstecknen i din sökning. Använd så här: "den blomstertid nu kommer ".

En asterisk * döljer tecken i början eller i slutet av ord. Använd så här: katt* bland dina träffar kan t ex kattmat, kattsand, kattraser finnas med.

Ett ? döljer enskild bokstav, även inuti ord. Bra att använda om man är osäker på hur ett ord stavas. Använd så här: En sökning på s??weiz ger träff på schweiz.

Men det finns skillnader!! I många söktjänster t ex Google har ett mellanslag samma funktion som + eller och. Ta för vana att titta igenom de olika söktjänsternas "hjälpfunktioner" innan du börjar dina sökningar.

Och åter igen... När du utvärderar dina träffar från internet var kritisk.

 

Booleska operatorer

En sökning kan också begränsas eller utvidgas med hjälp av ord s.k. booleska operatorer, dessa används främst vid s.k. "avancerad sökning". De vanligaste är OCH, ELLER, INTE. För att begränsa en sökning används OCH, INTE. För att utvidga en sökning används ELLER.

OCH (And +) mellan två sökord ger träffar som innehåller båda sökorden.

A OCH B

ELLER (Or) mellan två sökord ger träffar som innehåller endera ett av orden, eller båda.

A ELLER B

INTE (Not -) mellan två sökord ger träffar som innehåller det första sökordet men inte det andra.

A INTE B

Tillbaka

Sammanfattning

•Gör en plan för din informationssökning. Fundera igenom din uppgift med hjälp av frågorna vad, var och hur. Gör detta innan du börjar att söka information så kommer du att spara mycket tid.

•Sökorden/ämnesorden är dina viktigaste verktyg för att lyckas med din informationssökning. Använd uppslagsverk, synonymordbok och din fantasi för att komma på så många sökord som möjligt.

•När du använder internet försök att göra sökningar som innehåller minst två sökord. Kolla in söktjänsternas "hjälpfunktioner". Var kritisk till det du hittar.

Tillbaka

© Eskil Rönnberg